Tur i oturen
Ja det kan man minst säga att vi hade i helgen. Simon ringer mig på jobbet vid 16.30 och berättar att han och barnen kört av vägen påväg hem från Tveta. De körde gamla åmålsvägen för han hade med sig släpkärran med fyrhjulingen på. De hade varit hos barnens farmor och lekt i snön. Jag tänkte först att han behövde hjälp att hämta traktorn för att dra upp bilen eller något i den stilen.
Han säger sedan att det är ok med sig och barnen men bilen är skrot.. då får ja lite lätt panik.. sen säger han att han måste ringa efter bärgaren.. han säger också att Eije och Maria har stannat och hjälpt dem. Jag ringer upp mamma direkt och berättar vad som hänt. De åker iväg mot dem, men Simon hinner ringa och tala om att de ska åka hem till oss för han och barnen får skjuts av Eije och Maria. Mamma stannar med barnen och Peter följer med Simon tillbaka till bilen i väntan på bergaren. Väl där kommer både brankår och ambulans. Simon får åka ambulans hem sedan och de följer med in och kollar till Signe och Herman. Men allt gick bra med dem. Signe har blåmärken på låren efter bältet och Simon är väldigt stel och öm i stora delar av kroppen. Vi har även varit till sjukhuset, Simon har rönkat nacke och handled men inga skador. Svårt att tro att de klarar sig så bra när man ser bilder på bilen...
Vi kommer troligtvis få en helt ny bil på försäkringen men det kommer ta lite tid. Det kommer förhoppningsvis kunna levereras en ny vecka 14..
Men det får lösa sig tills dess. Huvudsaken är att allt gick bra!! ❤